How did it end up like this, it was only a kiss?
Inga ursäkter längre - måste komma igång med bloggandet.. Så jag börjar nu. Som sagt så har det inte varit mycket liv i mig inte, visst var jag igång lite på lovet - BIG NO NO, borde jag inte varit.. Hur som helst så har jag kastat nackkragen och känner mig i alla fall lite levande.
Var i skolan idag, det var ett tag sen. Mina lärare beordrade (stavas det så??) mig att gå hem, tack för det. Men jag var i alla fall där en stund för att hämta lite böcker (som jag ändå inte kommer orka läsa), men nu har jag i alla fall varit där och visat att jag lever! Det var kul att se alla igen också, har saknat mina små journalister till polare. Sarah var lika glad som vanligt, Fabi hade flyttat hem till sin pojkvän, Arman skulle på dejt (;)) och Erik hade hunnit åka på semester till Miami. Ja, alla andra hade också gjort någonting roligt. Det slog mig hur mycket jag kommer sakna alla medan jag är i USA, nu har jag inte träffat dom på blotta två veckor, och så ska jag vara borta i hundra år, strange!
USA, det är nära nu och det känns overkligt. Jag kan inte förstå att jag ska tillbringa 10 månader i USA, gå på high school och bara ha det allmänt bra. Åh, men bra känns det. Jag är nervös, samtidigt som jag längtar så mycket att jag snart spricker eller något. Åh, det ska bli såååå spännande. Så är det kul att man har kontakt med en massa andra som ska åka också och en del som är där nu, nu är man inte helt ensam längre!
För övrigt så ska vår allas Håkan spela på Grönan i September - vilket är likamed att jag inte hinner se honom! Det suger, men vad gör det när jag är i USA då? För övrigt så släpper Kent sin skiva till hösten också, Alicia har lovast att posta den till mig - sötnos där! Åh, svensk musik när den är som bäst.
By the way, 'how did it end up like this, it was only a kiss'.
Var i skolan idag, det var ett tag sen. Mina lärare beordrade (stavas det så??) mig att gå hem, tack för det. Men jag var i alla fall där en stund för att hämta lite böcker (som jag ändå inte kommer orka läsa), men nu har jag i alla fall varit där och visat att jag lever! Det var kul att se alla igen också, har saknat mina små journalister till polare. Sarah var lika glad som vanligt, Fabi hade flyttat hem till sin pojkvän, Arman skulle på dejt (;)) och Erik hade hunnit åka på semester till Miami. Ja, alla andra hade också gjort någonting roligt. Det slog mig hur mycket jag kommer sakna alla medan jag är i USA, nu har jag inte träffat dom på blotta två veckor, och så ska jag vara borta i hundra år, strange!
USA, det är nära nu och det känns overkligt. Jag kan inte förstå att jag ska tillbringa 10 månader i USA, gå på high school och bara ha det allmänt bra. Åh, men bra känns det. Jag är nervös, samtidigt som jag längtar så mycket att jag snart spricker eller något. Åh, det ska bli såååå spännande. Så är det kul att man har kontakt med en massa andra som ska åka också och en del som är där nu, nu är man inte helt ensam längre!
För övrigt så ska vår allas Håkan spela på Grönan i September - vilket är likamed att jag inte hinner se honom! Det suger, men vad gör det när jag är i USA då? För övrigt så släpper Kent sin skiva till hösten också, Alicia har lovast att posta den till mig - sötnos där! Åh, svensk musik när den är som bäst.
By the way, 'how did it end up like this, it was only a kiss'.
Kommentarer
Trackback