Long time - no seen!
Oj, det är länge sedan jag skrev någonting här, någonting på allvar alltså. Ett par fina bilder på mina söta vänner har dykt upp och något dåligt skämt, that's about it. Inte för att det inte händer något, utan för att det händer mycket...
USA som nyss kändes alldeles för långt borta, känns nu för nära i tiden. Jag vill inget annat än åka, verkligen inte - det ska bli så fantastiskt att det inte är sant. Mina drömmars land är faktiskt närmare än jag kan förestålla mig. Om en månad är det ett år sedan jag var i USA senast, ett år som rusat förbi snabbt som bara den. Det har hänt mycket på ett år.. Vänner som inte fanns i min värld är dem jag nu inte vill vara utan, vänner som var min värld finns knappt i min vardag. Saker förändras verkligen, men det är helt okej, det är bara så det är helt enkelt.
Sommarvärmen är verkligen här nu, på allvar. Idag var det så varmt så att jag till och med plockade av mig min tunna vårjacka - så varmt var det. Igår var det så varmt så jag kunde sitta med Anton i solen och bara njuta, det var jättemysigt speciellt efter våran (väldigt) trevliga lunch! Jag har plockat bort mina vinterkläder, fast inte längre än till den stora garderoben i hallen, för att släpar jag dom till något annat förråd så är vintern här snabbare än kvickt, och det vill vi inte.
För övrigt så flyter det mesta på, speciellt tiden - det känns som om den bara flyger förbi. Det är fyra månader sedan jag plaskade omkring i röda havet med Alicia och Madelen. Det är fyra månader sedan nyår. Det är hundra år sedan skolan började, och det känns som om det är noll dagar kvar till sommaren. Shit, jag blir nästan skrämd för att livet snart är slut.
Om exakt 116 dagar så står jag där på Arlanda, med min biljett som ska ta mig över atlanten, över atlanten och hem! I ett par få väskor ska jag pressa ner mitt liv, allt jag behöver för att överleva och allt jag vill ha med mig. Men egentligen förstår jag inte hur jag ska klara mig utan mina vänner och min familj, allt materiellt får jag väl ner i en plastpåse om det nu skulle behövas, men mina vänner rymmer ändlösa skogar och oberäknerliga väskor. Men det klart jag kommer klara mig, det kommer vara jobbigt - men det kommer vara värt det.
Jag har rätt mycket att göra ikväll, för det första så ska jag läsa ut en bok (jag har drygt 160 sidor kvar), för det andra så ska jag göra en koreografi (jag har inte ens börjat) och för det tredje så har jag tusen saker till att göra. Så it's gonna be a long night, but I'm not worried 'cause friday's not that far away.
Jag har ändlöst mycket saker att skriva, men jag har knappas tid till det, så jag gör det en annan gång.